onsdag 13 december 2017

Kulturtant på date day i Stockholm


Söndag morgon, hotellfrukost, Stockholm, inget ansvar för någon annan och en helt ledig dag som sträcker ut sig framför en - det finns liksom ingenting alls att klaga på då. Vi satt länge och njöt vid frukostbordet och rullade ut därifrån. Förstås! För varför inte, när man nu en gång kan, får och hinner?


Dagens var ledig, men visst hade vi planerat lite. Det mesta av planeringen gick på temat "promenera runt och se på Stockholmsvyer", vilket ställde vissa krav på vädret. Vi märkte ganska snabbt att vädret visserligen var vackert (som i "gör sig bra på bild"), men däremot inte särskilt skönt. Inte det minsta skönt faktiskt, utan rentav plågsamt råkallt! Det hjälpte förstås inte heller att ingen av oss var riktigt ordentligt klädd för blåst och kyla - och inte ens i Stockholm kryllar det av ställen att köpa en varm stickad mössa på en söndagsförmiddag. Vi bestämde rätt så omgående att vi visserligen skulle gå, men med ett (inomhus)mål i sikte - så vi sneddade genom Gamla stan i riktning mot Slussen. Jag har egentligen lite blandade känslor för turistspäckade Gamla stan, men den här söndagsförmiddagen var det bara fint! Kölden kanske gjorde att gatorna och gränderna kändes lite rymligare...


Vårt mål var Fotografiska museet, som jag länge varit nyfiken på men som jag hittills bara hade sett från utsidan. När vi väl var framme var vi genomkalla och väldigt nöjda med vår inomhusplan. Vi var tydligen inte de enda i Stockholm som tyckte det var en bra plan en söndagsförmiddag, för det var verkligen SJUKT mycket folk där. Vi bara tittade på varandra och fattade ingenting. Är det just den tidpunkten alla vill se fotokonst? Eller är det alltid så? Nu kändes det lite mer rimligt att de har öppet 9-23 varje dag. (De kallar sig faktiskt världens mest öppna museum. Kanske stämmer!)

Fotografiska överträffade hur som helst alla mina förväntningar, även om vi fick armbågas lite. Den utställning som vi lade nästan all tid på var den tillfälliga utställningen av krigskorrespondenten Paul Hansson. Vi hade inte läst på eller kollat vad det var för utställningar på gång just då, men den här gick rakt in i hjärtat. Jag vet inte hur länge vi gick där mellan rummen, men vi rörde oss mellan några av jordens värsta oroshärdar och tiden stannade nästan. Alla människoöden bakom alla de bilderna... vi lever verkligen inlindade i bomull här. Önskar att fler i världen fick göra det. Visst gick vi en sväng i de andra utställningsrummen också efteråt, men efter att ha sett Being there kändes det mesta ganska oviktigt i jämförelse, så de bitarna fick nog ingen ärlig chans den här gången.


Efter att vi kände oss klara med fotografier hade vi hoppats på att solen skulle ha brutit fram, vinden mojnat och temperaturen stigit några grader. Då skulle vi ha fortsatt mot Söder och letat oss fram till Monteliusvägen, som verkar vara en ganska spektakulär gångväg. Men den fick vi spara till en annan Stockholmsresa, för när vi kikade ut genom panoramafönstret i Fotografiskas café såg himlen ut som betong och vinden rev upp ettriga gråvågor på vattnet. (Fotografiska café/restaurang har annars också en ganska spektakulär utsikt! Synd bara att vi inte var så värst hungriga då ännu - det får vi också spara till en annan gång.)


Vi gick i alla fall tillbaka över Gamla stan - så summa summarum blev det ändå inte en helt oäven promenadsträcka sådär totalt sett den dagen!


Men halvvägs tillbaka gick förbi Livrustkammaren och kunde inte låta bli att vika in. Hallå, det var öppet, gratis och betydligt varmare än utomhus! Dessutom har jag aldrig varit dit och var förstås lite nyfiken. Museinörd som jag är.

Största delen av museet var faktiskt stängd eftersom de höll på att bygga om. Eller förbereda en stor specialutställning kanske det var? Det var hur som helst lika så bra eftersom vi började känna att det var dags för lunch inom en mycket snar framtid. Men vi gillade båda två specialutställningen i vagnshallen i källaren - I love you madly, som berättade om förhållandet mellan Marie Antoinette och svensken Axel von Fersen. Lite extra kul för att jag bara nån vecka tidigare hade råkat se den anakronistiska bakelsen till film, Marie Antoinette... annars skulle nog inte namnet Axel von Fersen ha ringt några klockor och utställningen skulle inte alls ha varit lika rolig.

Men sen var det dags att mycket skyndsamt söka upp en sen lunch, för en i sällskapet (och för en gångs skull inte jag!) höll på att bli lite grinig. Det fick bli lunch på stimmiga, röriga Kungshallen - inte för att det egentligen är mysigt eller superbra mat, men mest bara för att det hör till. Vi köpte förresten mössor också! Varma! Sköna! Njutningen att dra på sig en ordentlig mössa efter att ha frusit största delen av dagen... inte att leka med. Sen prickade vi också in en kaffe/te på NK medan vi googlade på kvällens planer...


... och här kunde man ju tro att vi skulle dra oss tillbaka och vara nöjda med dagens kultursaldo, men vi ville faktiskt på bio. Bara för att vi kunde! För när har vi varit på bio tillsammans senast egentligen..? Ärligt talat ingen aning! Minns knappt när jag varit själv. Filmutbudet var inte jättespännande, men vi fastnade till sist för The Square, som vi egentligen inte visste något alls om.

Vi såg trailern utan ljud och trodde den var amerikansk och blev sedan jätteförvirrade när den visade sig vara svensk... förväntningarnas kraft, alltså! Lustigt nog, med tanke på att vi hade besökt inte mindre än två museer samma dag, handlade den om ett konstmuseum. Jag tror att det kan vara en film man tycker om eller inte alls orkar med, men vi gillade den båda två. Bitvis ganska konstig, men samtidigt välgjord, intressant och ibland till och med rolig... dessutom innehöll den en massa lösa trådar som faktiskt gjorde mig mer nyfiken än irriterad.

Vi var väldigt nöjda med vår andra date night i rad! (Eller borde vi säga date day?) Också väldigt nöjda med att trilla ihop framför ett avsnitt av Vår tid är nu i hotellrummet sedan. Det hade varit en innehållsrik dag, men samtidigt väldigt avslappnande. Och rolig. Och inspirerande. Och alldeles, alldeles nödvändig.

Inga kommentarer: