Sedan vi kommit hem har vi Fixat och Ordnat på löpande band. Det är egentligen ett ganska skönt tillstånd, när sommarlovet närmar sig sitt slut men det ännu finns tid kvar att ta tag i saker! Och att jobbstarten närmar sig känns också helt okej - häromdagen piffade jag upp mitt (ja, mitt!) klassrum med vimplar, och kände att det blir riktigt roligt att börja på.
Det som däremot känns mindre okej är att vi snart ska låta vår (då) elvamånadersbaby börja i dagvård. Han är ju så liten! Jag vill ha honom med mig i en skyddande bubbla alltid! Visserligen jobbar vi båda deltid och försöker pussla så bra som möjligt, och dessutom har Matias pappaveckor kvar som vi förhoppningsvis kan använda i vinter. OCH så har jag tröstat mig med att han ändå kommer att ha det bra hos en snäll dagmamma tillsammans med storebror och ett par andra barn. Trodde jag. Pang boom - så ringde dagvårdschefen igår och berättade att familjedagvårdaren vi fått plats hos ska sluta och barnen har fått plats på dagis istället. Så... nu ska vår elvamånadersbaby visst börja på dagis? Det var ju inte alls så vi hade tänkt! Och klumpen jag redan hade i magen blev inte direkt mindre.
Puh. Och det förstås, inget blir lättare av att jag varit abnormt trött de senaste dagarna - jag gissar att det är min gräsallergi som slagit till och hoppas att det snart ska damma runt mindre skrot i luften. Jag har då ingen extraenergi att bli av med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar