Här gick jag och kände mig lite låg för att vår planerade utflykt till Helsingfors den här veckan inte kommer att bli av. Efter många om och men hade vi bestämt oss för att skjutsa Amanda + reskompis den första etappen på väg till Australien (alltså till Hesa). Dessutom skulle vi hänga lite i storstaden med bara ett barn och till sist avrunda med educamässa.
Så blir det inte, för det blev ännu mer om och men (i form av en man som är inne på tredje dagen med feber), så nu har jag ringt Amanda att de ska slå till på de billiga tågbiljetterna som måste köpas senast idag. Vi vågar inte chansa på att kunna fara nånstans i övermorgon, och inte vill vi göra två blivande backpackers till två febriga blivande backpackers heller. Sådär lagom tills de ska resa i över ett dygn.
Summa summarum: Det kändes lite vardagstråkigt här i huset.
Så sätter jag mig och läser ett par bloggar och börjar nästan fnissa högt. Orättvisan i livet, alltså!
Bor man inte precis där jag bor kan man till exempel åka på en mini-getaway till en kalifornisk vingård. Eller svänga förbi Portugal på en bit mat. Eller kanske bara ta en promenad i sitt kvarter.
Ja, jag har ju faktiskt själv valt att bo här.
(Men just nu kan jag behöva påminnas om exakt varför!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar