onsdag 17 maj 2017

Costa Blanca dag 4: Marknadsdag i Villajoyosa


Häromdagen slog det mig att jag helt kom av mig mitt i Spanien-bloggandet. Just nu är det regnigt och grått där ute, och här inne håller mitt huvud på att implodera efter intensiva arbetsdagar (och med flera av samma sort framför). Då känns det ganska perfekt att ta upp tråden här, i vackra Villajoyosa i månadsskiftet februari-mars!

Vi har hunnit fram till dag fyra av resan och det blev en ganska lugn sådan. Josef var förkyld och hade haft feber på natten, själv hade jag sovit dåligt på grund av en sprängande huvudvärk (antagligen pga inte särskilt van med sol) och Edvin hade också varit uppe flera gånger under natten. Det passade alltså perfekt att vi ändå hade tänkt oss en lugn dag utan större planer.


Matias, Edvin och Josef var nöjda med att hänga i lekparken och lägenheten på förmiddagen, men Arvid och jag ville se oss om lite. Vi hade tipsats om att det är marknad i Villajoyosa varje torsdagsförmiddag och tyckte det skulle bli en bra promenad. På vägen kryssade vi fram mellan de färgglada husen och tyckte inte det gjorde så mycket att vi inte kunde kortaste vägen till marknaden... Vi gick fel först, men när vi närmade oss så följde vi bara folkströmmarna och hamnade precis rätt.

 
Själva marknaden var kanske inte så intressant, förutom att det var kul att höra på spanskan som smattrade runt oss och tjuvkika på tanterna med rullväskor som säkert skulle bunkra upp med frukt och grönsaker. Själva hade vi redan bunkrat frukt och grönsaker i mataffären, blommor kändes inte riktigt lämpligt och billiga piratkopior (?) av diverse allt möjligt tyckte vi inte vi behövde. Roligt ändå att gå runt och titta! Arvid slog till på en läderplånbok och var nöjd med sitt köp.


På väg hem tog vi vägen längs med Villajoyosas vackra strand med palmlunderna och strandpromenaden. Arvid kom just och kikade över axeln på mig och suckade längtansfullt... barnen har försökt göra klart för oss hur gärna de vill exakt just hit igen. Inte södern eller Spanien i största allmänhet, utan just Villajoyosa. Ja, vem vet vad framtiden för med sig..? Det var helt klart en plats jag också skulle kunna tänka mig att semestra på igen!



måndag 15 maj 2017

Allt möjligt i Vasa


Det som höll på att bli ännu en punkt på min långa lista över saker vi gjort på sistone var min Vasadag tillsammans med Arvid och Edvin förra lördagen. Huvudorsaken till att det blev en dag i Vasa var att vi hade bokat biljetter till Aladdin på Wasa teater + familjeaktiviteten som hörde till. Far i huset ville hellre fixa vidare med alla projekt här hemma den här gången, så han och Josef fick klara sig själva medan vi andra stack iväg. Så roligt att vara ute på vift med mina stora barn! Allt är så enkelt - äta ute, flytta på sig, resonera om vem som vill göra vad när... Nåja, den sista punkten är kanske inte alltid enkel, men i lördags var den det.

Arvid hade haft en intensiv heldag - faktiskt i Vasa! - på Skolmusik dagen innan, men barnen var ändå obevekliga när vi funderade på hur tidigt vi skulle köra iväg. Legobutiken Pii-Puu får inte missas... och den missades inte. Inte alls faktiskt, vi hann faktiskt med hela två besök (eftersom de hade glömt en jätteviktig grej första gången...) Dessutom hann vi med både lunch och lekpark innan teatern.


Själva pjäsen tyckte vi alla tre var fenomenal! Pippi Långstrump som vi var på förra året var en jättebra föreställning, men fullt så fantastisk som hypen sa tyckte jag faktiskt inte den var. Däremot har jag inte alls hört lika mycket om årets familjepjäs Aladdin, som var färgsprakande, spännande och medryckande. Inte en tråkig minut! Det enda jag ville invända var att den liknade Disney-versionen väldigt mycket och att det gärna hade fått vara lite mer krut i prinsessan...

"Familjelördag" som vi också gick på innebar en timmes aktiviteter - både pyssel och diamantjakt i sultanens källare - på förhand, men det allra bästa var nog att vi också fick stanna kvar efter pjäsens slut och gå upp på scenen, träffa skådespelarna, klättra upp i kulisserna och spana bland rekvisitan som låg och väntade vid sidan om scenen. Spännande! Arvid och Edvin ville väldigt gärna ta en bild tillsammans med den (väldigt!) komiske sultanen, men ingen av dem hade lust att hälsa på den lömska trollpackan som hade hunnit skrämma oss redan när vi letade diamanter... Jag antar att det betyder att hon hade gjort ett gott jobb!


Efter teatern fick vi lägga till en punkt på dagsschemat, för min mommo hade hamnat in på sjukhus i Vasa dagen innan, så vi passade på att hälsa på henne. När vi kom var hon trött och passiv och svår att få kontakt med, men det var så roligt att se hur hon åtminstone lite tinade upp när vi hade varit där en stund. Jag kan inte säga att vi förde något sammanhängade samtal, men det var ett slags samtal. Och när jag frågade så sa hon att det är klart att hon känner igen mig, även om hon inte kunde placera vem jag var. Jag är glad för det lilla i alla fall - skönt att veta att hon åtminstone förstod att jag inte var någon främling.

Efter allt det här skulle kanske kloka människor ha åkt hem, men vi fortsatte med att hälsa på våra vänner i Dragnäsbäck. Barnen lekte sig svettiga, vi åt grillat och kom oss inte ut till bilen före närmare klockan tio... Whadda day! Det var en bra en.

söndag 14 maj 2017

Detta har jag gjort

När tiden är knapp och både kropp och huvud trötta så här i mitten av maj blir det lätt ganska fantasilösa "detta har hänt"-inlägg i bloggen, om det alls blir några. Till maj månads fördel händer det ju ändå så mycket hela tiden att det skulle gå att blogga extremt flitigt bara om det också... Ska låta bli att gå till överdrift, men detta har hänt på sistone:


1. Vi har firat morsdag. Jag fick presenter på säng i morse och sedan körde vi till Överpurmo för att gå på morsdagsgudstjänst + morsdagslunch i Zion. Wow, vilken måltid! Min egen mor var förkyld och febrig och for hem och bäddade ner sig efter varmrätten, men det var kul att hinna umgås med mina syskon + respektive. Sånt har det blivit alldeles för lite av den här våren!

2. Arvid och jag cyklade runt i Kivilös på loppisrace igår. Vi klädde oss i tjocka lager för det kalla vädret och kom hem svettiga och med lite solbränna i ansiktet - tro det eller ej! Det kan eventuellt finnas en sommar i änden av tunneln. Fynden bestod till övervägande del av Kalle Ankas pocket. Många sådana. En blomkruka kraschade jag innan vi ens hann hem, men jag hade bara betalat 20 cent för den, så vi överlever. Den skulle ha ersatt en kruka som katten kraschade samma morgon...


3. Min allra yngsta systerson Aron, 1½ år, sov över här. Första gången jag haft  ett syskonbarn på övernattning, och det gick hur bra som helst! Så nöjd med att han accepterade mig som trygg hamn när mamma och pappa inte var i närheten... Egentligen skulle han bara ha varit här på fredag kväll medan hans föräldrar sprang halvmaraton, men han sov så gott när de var klara att vi tyckte han lika gärna kunde stanna över natten...

4. Vi gick på vernissage för Balatako, konstskolan Arvid går på. Jättefina saker har de gjort, kul att se! Hans igelkottsmask tyckte jag var fenomenal. Jag vet ju att jag är partisk när det gäller min egen son, men jag måste faktiskt poängtera av att jag var imponerad av både hans och många andra barns arbeten!


5. Vi har glömt saker. Vi missade som sagt musiklekis vårfest med en timme, sedan har vi glömt bort ett utvecklingssamtal på dagis och ett tag hade vi faktiskt till och med glömt bort att Aron skulle komma... men det ordnade sig, det kom vi i alla fall på i tid! Visserligen hade vi då redan hunnit ställa så att Matias, Arvid och Edvin var på bio och Josef vid faffas när Aron kom, men jag hade ändå bara tänkt tassa på här hemma och behövde inte snabbändra några planer... Aron fick en mjukstart här och kusinerna hann ju ändå hänga tillsammans senare!

6. Okej, jag har en känsla av att det här börjar bli urtråkigt för alla andra utom mig själv, men jag måste ha med en punkt till från förra helgen. Eller nej förresten. Det får bli ett eget inlägg. Stay tuned!

tisdag 9 maj 2017

Helsingfors

Livet snurrar på, och det slog mig plötsligt att jag aldrig bloggade om min helg i Helsingfors. Det var två jätteroliga dagar! På förhand tänkte jag att det nog blir lite skumt att sova ensam på hotell när jag annars mest rör mig i flock - åtminstone över natten. Men hallå, det var ju hur mysigt som helst! Sitta fullständigt ostörd i en hotellsäng och dricka te, äta chips och se på Skam efter en innehållsrik dag, what's not to like..? 


Orsaken till min utflykt var alltså modersmålslärarföreningens 60-årsjubileum som firades med föreläsningar om läs- och skrivpedagogik och sedan teaterbesök på kvällen. Jag tvekade lite eftersom jag ju faktiskt bara undervisar engelska nu, men så småningom vill jag ju faktiskt tillbaka till mitt första undervisningsämne också, så det är lika bra att hålla sig lite á jour. Bra val - klappar mig själv på axeln för det! Jag fick höra en hel del intressant, det var kul att se hur det ser ut i Norsen (fin skola!) och på det god mat. Och på kvällen alltså Tove på Svenska teatern, som jag ju faktiskt redan har skrivit om, även om det var kort.


Jubileet/fortbildningen var bara på lördag, men jag hade bokat tåg först till söndag kväll för att hinna ha en ledig dag i Helsingfors också. På förhand hade jag tänkt mig en lång, skön promenad i vårsol på söndagsförmiddagen. Ha! Regnet och haglet på lördagen hade visserligen förvarnat mig, men det var ännu värre när jag gick ner till frukost på söndagsmorgonen! Inte direkt så att det lockade med promenad... Istället åt jag långsam frukost (bodde budget, så frukosten var inte überlyxig, men ändå helt bra), tog en varm dusch och bestämde mig sedan för att gå till Ateneum, som ju praktiskt nog var bara ett kvarter ifrån mitt hotell.


Jag har aldrig varit där förr och är jätteglad att jag gick! Det finns tillfällen då man ska gå på konstmuseum och tillfällen när man ska springa så snabbt som möjligt åt motsatt håll - här har jag ett exempel på det senare... Men den här gången var jag utvilad och avslappnad efter en vilsam natt, en lång frukost och en varm dusch. Dessutom hade jag letts in på precis rätt spår av att se pjäsen om (bildkonstnären!) Tove Jansson kvällen innan, så jag har nog aldrig varit så mottaglig för finländsk Stor Konst som jag var den söndagsförmiddagen. När jag steg in i det första rummet och stod framför klassikerna av Edelfelt, Gallen-Kallela och Simberg blev jag rörd och nästan tårögd framför inte bara en, utan många av tavlorna... det var fint. Och inte helt lätt att upprepa på beställning.


Men jag skulle faktiskt vara social också och hade stämt träff med Erika. Det var kul att träffas, för det är länge sen sist! Vi snubblade på en scoutmarsch och förundrades över hur militäriskt disciplinerat vissa kårer marscherade - de scouter eller före detta scouter som vi känner (eller i mitt fall, är gift med) är långtifrån militäriska, utan kanske mer scouttypen som sitter under ett vindskydd och äter chokladpudding. Bör dock sägas att det verkade vara väldigt stor skillnad på kårerna...

Sedan gick vi till Akademen, vilket oundvikligen är ett helt projekt när vi går tillsammans. Så roligt att ha gott om tid att botanisera bland böckerna och dessutom tillsammans med en levande bank av boktips! Sist och slutligen köpte jag bara en bok, men jag har sparat många fler i min mentala läslista.


En av fördelarna med en egen Helsingforsguide är att hon vet om pärlor jag inte hört talas om - så att vi till exempel kunde äta pizza högst uppe i Kampen. Pizzorna  var goda och utsikten var fenomenal! Tja, sedan återstod inte så mycket annat än att hämta mina väskor och gå till tåget. Hela vägen hem tog jag ut det sista av friheten och ledigheten genom att sträckläsa 2/3 av en bok utan att någon ville mig något. Det känns nästan lite osannolikt att jag var borta en enda natt, för det hade rymts så mycket på de där två dagarna!


(Och kan inte låta bli att tillägga - hur smidigt är det inte att ta sig till Helsingfors med tåg numera? Tre och en halv timme är ju ingenting! Billigt har det också blivit. Eller kanske inte billigt, men betydligt billigare än senast jag åkte tåg i Finland. Positivt överraskad.)

måndag 8 maj 2017

Hoppsan


Det blev inte riktigt som vi hade tänkt ikväll - men det slutade bra! Vi lyckades missa musiklekis vårfest med en timme. Vi kom in i slutet, precis när de delade ut presentpåsarna till alla barn som varit med under året... Då kände jag mig verkligen som ett mähä. Jag har inte koll på allt, men jag brukar ha koll på tider och kalendrar! Tack och lov kunde vi vända floppen genom att testa glassen på Robert's som jag hört så mycket om, och sist och slutligen tyckte Edvin det var riktigt bra att vi hade missat oss så att det blev ett cafébesök istället... Vi hade det riktigt mysigt, min unge och jag! 

Men maj månad, alltså. Den blir mer och mer hektisk för varje år som går! Det är förstås inte så konstigt att det blir så i takt med att barnen blir större. Och i en familj med två lärare, ett skolbarn, ett förskolbarn och ett dagisbarn går det liksom inte att göra så mycket åt det. Samtidigt tänker jag på vilken bra del av livet det här ändå är. Jag lade upp den här bilden på Facebook också, och min första lärare kommenterade att hon saknar den här delen av livet nu när hon har sin kravlösa pensionärstillvaro. Så jag klagar inte. Jag bara ventilerar. Att inte vara behövd är en av mina stora rädslor i livet, men det är inget jag behöver fundera över just nu - jag behövs helt klart.

tisdag 2 maj 2017

söndag 30 april 2017

Glad valborg!


Vi firar våren!

Jag kan förstå att de flesta som ser bilden kan tycka det ser lite miserabelt ut, men jag kan inte låta bli att tycka att det här vädret är mysigt. Idag var vi ute i 2½ timme på söndagsskolans vårutflykt - vi hade lekar och stafetter, grillade korv, drack mjöd och körde traktor. Det var jätteroligt! Igår kväll, när vi insåg att det skulle vara vårutflykt idag, höjde vi på ögonbrynen och tänkte "någon skämta med oss aprilo", men sist och slutligen har det ju faktiskt snöat hela dagen istället för regnat. Så mycket bättre! Och tur att det var utflykt, för annars hade vi säkert suttit inne och ugglat största delen av dagen.

Annars också tycker jag vi har en utmärkt första maj-helg. Igår kom syster Jenny & co hit på tortillas, om en stund får vi hit vänner som vi inte träffat på flera månader trots att vi verkligen inte bor långt ifrån dem (och de har med sig mjöd och munkar!) och imorgon har vi planerat in vackert väder och första maj-firande i Purmo. Det enda jag inte lyckats få till är en stund för att betala räkningar och planera undervisning... kanske jag kan klämma in en stund nu innan gästerna anländer. Tror inte de klagar om jag skippar sista minuten-plockandet istället!

fredag 28 april 2017

Kulturtant in the making


Den här veckan i mitt liv har varit helt galet - och atypiskt - kulturell! Under loppet av sju (!) dagar har jag hunnit med:

1) Tove på Svenska teatern
2) Konstmuseet Ateneum
3) Operan Trollflöjten (studerandeuppsättning)
4) Wasa teaters turnépjäs Finlands historia - en clownföreställning

Och då har jag inte ens fått nog, utan har tänkt boka biljetter till Aladdin på Wasa teater för åtminstone mig själv och storbarnen till nästa lördag. Bara det inte blir utsålt innan jag får ändan ur vagnen... Visserligen skulle det kännas smartare att sprida ut teaterbesöken lite bättre, men det är enda chansen om vi vill hinna se Aladdin. Och det vill vi.

1) Tove var sevärd speciellt för den som gillar Mumintroll, konstnärer och finlandssvensk kulturelit. Recensionerna har varit ljumma, men jag tyckte den var över förväntan - kanske just för att jag hade så låga förväntningar...

2) Ateneum skriver jag mer om senare.

3) Trollflöjten fick jag följa med på som förälder när Arvid och de andra konstskoleeleverna bjöds på fribiljetter i onsdags. Helt otroligt underhållande! 

4) Finlands hundraåriga historia som clownföreställning  på en dryg timme är inget självklart projekt. Vissa partier var lite röriga, men andra partier fungerade fascinerande bra - och en underhållande  historielektion var det definitivt. Såg den alltså tillsammans med niorna på jobbet idag.

torsdag 27 april 2017

Vår med snö


Puh. De två senaste dagarna alltså! Mycket på jobbet, mycket hemma och ett antal tidpunkter när både jag och Matias och vår bil hade behövt klonas för att få logistiken att gå ihop. Spännande, spännande. Men vi lyckades, helt utan kloning eller nervsammanbrott. Nu bara en arbetsdag kvar, och så långhelg. Härligt! Inte minst för att jag var till Helsingfors förra helgen och reptilhjärnan liksom missade att det var helg, så varje morgon den här veckan har min första tanke varit "Lördag nu kanske? Dags för sovmorgon nu kanske?" Och inte en enda gång har det varit så.

Dessutom har Österbotten svepts in i ett snötäcke som man suktar efter i november. Största delen av min sociala media-bubbla rasar och verkar tycka att det är miserabelt, men jag tycker mest det är lustigt. Det är ju jätteknäppt! Men hellre snö i april än regn i januari... regn mitt i vintern gör mig deprimerad, det här gör mig mest förundrad och lite road. Ska bli spännande att se vad vi har för första maj-väder!

tisdag 18 april 2017

Påskläsning


Nej, den här förkylningen hänger med. Efter en högst normal arbetsdag var det inte mycket sprutt kvar i mig, så jag måste medge att det är väldigt skönt att jag 1) för en gångs skull har hunnit jobba klart på jobbet och 2) att Matias och alla barnen är och grillar korv med äventyrsklubben. Tänk att det faktiskt kan hända någon gång att jag är ensam hemma utan en lång måste-göra-lista! Den friheten tror jag faktiskt att jag ska lägga på något så spännande som att sortera barnens ytterkläder, men först ett snabbt inlägg om min påskläsning. (Nåja, påskläsning är väl en sanning med modifikation eftersom jag avslutade den första precis när påsklovet började och inte har hunnit så långt i den tredje...) Det råkar sig nämligen så att jag läst tre böcker på raken som jag definitivt skulle rekommendera!

1. Som stjärnor i natten av Jennifer Niven har jag redan nämnt (men jag tror att jag fick efternamnet fel och har inte orkat gå tillbaka och ändra det...), men den är värd att puffa för igen. Det är en ungdomsbok för den som gillar kategorier, men helt klart läsvärd för vilken ålder som helst. Violet Markey och Theodore Finch är huvudpersonerna, två sjuttonåringar som försöker hantera sina respektive ryggsäckar. Stark personbeskrivning och en berättelse som fastnar!

2. Glöm mig av Alex Schulman. Han skriver självbiografiskt om sitt förhållande till sin alkoholiserade mamma, och han gör det andlöst skickligt. Jag har svårt att få den känsliga berättaren i boken att gå ihop med den elake medieprofil Schulman gjort sig känd som, och därför är jag lite ambivalent, men om vi lämnar allt sådant utanför så är det en fenomenal berättelse.

3. Och just nu håller jag på med Elizabeth är försvunnen av Emma Healey. Berättaren är dement och förvirrad, men hon är säker på att det har hänt något med hennes vän Elizabeth. Hon försöker nysta lite i det, men det är minst sagt svårt när ingen tar henne på allvar och hon hela tiden glömmer vad hon just gjorde. Så fascinerande med ett annorlunda berättarperspektiv - inte så ofta man får en dement berättare (som ändå verkar vara en väldigt skarp personlighet). Berättelsen knyts ihop men minnen från hennes ungdom, när hennes syster försvann. Man skulle kunna tro att en förvirrad berättare ger en förvirrad berättelse, men den är väldigt skickligt hopvävd och inte det minsta förvirrande att läsa. Den rekommenderar jag också!